Kära läsare! (vilka ni nu är...)

Livet flyter på, mina afrikanska vänner kämpar på och jag försöker hänga med så gott jag kan. Vi jobbar på att få jobbet gjort. Vi vill komma framåt inte bakåt och en viktig pusselbit är att inte titta för mycket på det som har varit utan vart vi vill komma. För oss som jobbar i kyrkan och får möta alla problem och allt strul varje dag är det klart och tydligt att vi måste byta stil och kämpa mot något helt nytt. Jag tror inte att så många av kyrkans medlemmar inser det lika väl som oss. Nu blir jobbet att visa dem vad som behöver hända och varför. Det är spännande för jag måste förstå mer och mer av den kultur jag är i och jag inser också att jag kanske har mer att ge än bara goda kakor, som för övrigt är väldigt goda… (det vet jag från säker källa, en person som starkt motsätter sig intaget av fett och socker men som aldrig tackar nej till mina kakor.)

Till min familj vill jag hälsa att så fort kameran kommer ner hit så ska jag försöka fånga på bild en väldit speciell sak.
Det är en karl som åker omkring här i området, jag har sett honom flera ggr nu. Han åker på en medelstor motorcykel, tror jag, det är lite svårt att se för det ser ut som om han åkte runt på ett berg av… BRÖD!!
Dessa bröd kommer förfölja oss resten av vårat liv! Kanske i verkligheten, kanske i mardrömmar som kommer hemsöka oss om natten… jag vet inte.

Nu måste jag sluta för jag har fått i hemläxa av Rose att skriva en text på Swahili och det lär ju ta ett tag…

Kommentera gärna bloggen så jag vet att ni läser.
Kram!!

In english for those who not yet know Swedish:

Life goes on, my African friends are working hard and I try to keep up the best I can. We are working on getting the job done. We want to move forward not backward, and an important piece of the puzzle is to manege to look more on what is coming next and less on what has been. For those of us who work in the church and must face all problems and all the hassles every day, it is clear that we must change the style and work our way to something entirely new. I do not believe that so many church members realize that as well as we do. Now we have the job to show them what needs to happen and why. It's exciting for me to understand more and more of the culture I'm in and I also realize that I might have more to give than just good biscuits, which incidentally is very good ... (I know from reliable sources, a person strongly opposed to the intake of fat and sugar but never says no to my cookies.)

To my family: I would like to say that as soon as the camera comes down here and I'll try to capture the picture of a very special thing.
There is a man who goes around in this area, I have seen him several times now. He goes on a medium-sized motorcycle, at least I think so… it's a bit hard to see. To me it looks like he went around on a mountain of ... BREAD!
These breads will haunt us the rest of our lives! Perhaps in reality, perhaps in the nightmares that will haunt us in the night ... I do not know.

Now I have to stop because I have homework. Rose told me to write a text in Swahili and it might take a while ...

A comment about the blog mould be nice, so I know you are reading.
Hugs!