Igår skulle jag ha skrivit lite till er och jag skulle också ha chattrat med Sara lite inför att hon ska komma hit om bara några veckor. Men strömmen var av hela kvällen och jag satt istället och läste. För er som inte ännu har läst den så kan jag starkt tipsa er om att läsa boken ”Driven av kärlek” av Bruce Olsson, en fullständigt fantastisk bok.

I samma område bor de flesta vitingar och de är nästan som isolerade på denna lilla halvö i norra delarna av stan. Det var god mat och trevligt att bara sitta och prata lite. Vi brottas båda två med samma tankar om hur man gör mest nytta här nere egentligen. Vi har båda inställningen att vi inte vill sättas över de som egentligen är menade att styra ett projekt. I mitt fall gäller det i kyrkan med ungdomsledare och i Lenas fall har det med sjukvård att göra om jag förstått saken rätt. Ännu så länge har vi inte kommit fram till något utan bara rört runt lite i ämnet –Hur kommer jag till min rätt här och vad vill Gud att jag ska göra? Men jag är glad att säga att jag ser saker hända som pekar i en riktning i alla fall. Någon dag snart ska jag se till att vi samlar alla ungdomsledare och pratar lite om vad de tycker är viktigt och sådär med ungdomsarbetet. Jag vill hjälpa dem att uppnå det de vill uppnå och inte komma på nån sjuk idé som inte går att hålla liv i efter att jag åkt hem.
Vi åkte också till en stor mataffär och jag blev glatt överraskad när jag hittade "Ryvita" på en hylla, Sara det är stort inte sant? Jag hittade också mitt älskade menthol schampoo så det känns ju bra att det går att hitta om det skulle ta slut för mig.
Tack för era kommentarer här på bloggen, Obbe!! Klart du kan komma hit till mig. Det är bara att boka biljett… och kanske spara lite cash också.
Nyss satt jag och läste lite andra bloggar från de andra PMU-praktikanterna bland annat. En tråkig nyhet är att av dem har dragit på sig malaria och ni får gärna be för henne (sara).
Medans jag läste så vandrade också mina tankar iväg en bit och jag kom på att jag snart ska klä på mig och börja ta mig in till stan, jag tänkte mig att jag måste tacka Gud för att jag får vara här. Innan jag åkte ut så var jag lite deppig till och från och mamma var orolig. Jag pratade med min nära vän tant Snor om vad som egentligen skulle hända med mig när jag kom ner hit. Jag frågade henne vad hon trodde om en möjlig depression. Hon kunde inte tänka sig att jag skulle må dåligt här nere, hennes ord var så sanna för det är här jag verkligen känner frid. Det är lite konstigt men jag är nog lycklig, jag kan i vilket fall inte förmå mig att komma på vad som skulle kunna få mig att inte älska varje stund här. Vad som än händer så är allting något bra som jag får lära mig utav och oavsett om jag tvingas göra något som jag tror jag inte kan eller om jag bara promenerar hem från stora vägen så är Gud med mig och han ger mig mer än jag vet om själv.
Nu ska jag avsluta det här och äta pankakor med Gud och sen ska vi gå till bussen. Får se vad han har för planer med idag.
Over and out.
Nu ska jag avsluta det här och äta pankakor med Gud och sen ska vi gå till bussen. Får se vad han har för planer med idag.
Over and out.
Vad bra att du känner dig nöjd och lycklig. Det betyder ju att du är på rätt plats. Jag hoppas att du och Gud fick äta riktigt goda pannkakor.
SvaraRaderaDet är alltid lika roligt att läsa din blogg. Du är så ärlig och personlig så man blir riktigt glad.
Hälsningar Åsa
Bästa! Kan inte fatta att jag är nere hos dig om 2 veckor! Ojojo! Och nu när du berättar att det finns ryvita där nere...ja då kan jag ju praktiskt taget flytta dit!!//systersnor
SvaraRaderaKära Linnéa! Å va fin du är på bilden!
SvaraRaderaDet är så härligt att få läsa om att du mår bra och har det så bra! du är så fantastisk. Ber för dej och tänker att Gud har så stora planer, det gläder mig mycket att du kan förtrösta så på Honom. Inspirerande och utmanande för mig hemma i Sverige med. All välsignelse önskar jag dej långt borta i Tanzania! Många många cyberkramar.
Fru Sofia